epigrammata
super classibus omnibus
quae a schola Upsalensi Sanctae Catharinae
discesserunt
Aut operam aut
requiem poscunt AQUILAE acris alumni:
primi extra
nidum praedam aliunde petunt.
Den vilda ÖRNENS ungar kräver ömsom syssla, ömsom
vila. De är de första som utanför boet söker sitt byte från andra håll. 1996
BOS bene arat
campos doctrinae et colloquiorum:
omnia
BOS vertit, certa, putata, sacra.
Ordentligt plöjer OXEN lärdomens och samtalens fält:
OXEN vänder på allt: det säkra, det förmodade, det heliga. 1997
CERVUS non
capitur servus: dominatur in horto:
perpetuo
studio cornua pulchra polit.
HJORTEN tas inte som slav: den härskar i parken: med
oavlåtlig iver putsar den sina vackra horn. 1997
Dormit in atro
antro belua ignifera ac sine motu
stertit inhumane: somniat ecce DRACO.
I en mörk grotta sover det eldframbringande monstret
och snarkar vedervärdigt utan att röra sig: se, DRAKEN drömmer! 1997
Est ferus hic,
fugiens, volitans, inadibilis, ardens.
Quo est
animatum animal? Cur tam animosus EQUUS?
Otamd är denna, flyktig, ostadig, omöjlig att komma
nära, passionerad. Vad är det som andas liv i djuret? Varför är HÄSTEN så
hetsig? 1997
FELIS iter quis
scit tenebrosum inter fora et aulas?
Unde venit subito? Quo taciturna redit?
Vem känner till KATTENS dunkla väg mellan de öppna
platserna och salarna?
Varifrån kommer den plötsligt? Vart återvänder den i
tystnad 1998
GRYPS sapiens
lusor, piger, audax, histrio et auctor:
nobilis hibrida, mox omnibus omnia
eris.
GRIP, klok men lekfull, trög men djärv, uttolkare
och upphovsman, ädla hybrid, snart är du allting åt alla. 1998
Horrea humumque
habitabilem honestam hominum horret HIRUNDO
iunior altivolans: sed lutum adulta
leget.
SVALAN skyr ladorna och människornas beboeliga,
ärliga jord medan hon är ung och högtflygande; men när hon är vuxen kommer hon
att samla lera. 1999
IBIS cum paribus
se congregat uda palude,
alam agitat, strepitat, stridet
aquisque salit.
IBISEN ansluter sig blöt till sina gelikar i
träsket, skakar vingen, skvalpar, skriker och skuttar i vattnet. 1999
Luctantur
luduntque frementque silentque LEONES:
qui videt haud dubitat quin loca plana
regant.
LEJONEN slås och leker och ryter och tiger: den som
ser dem tvivlar inte på att de regerar över slätten. 2000
MUSTELAE subter
repunt: venantur in umbris:
quomodo
praeda potest condicione capi?
HERMELINERNA kryper där under: de jagar i
skuggorna: hur under omständigheterna
kan något byte fångas? 2000
NOCTUA tam
prudens exstabat ut ipsa Minerva
optaret signis hanc venerabilem avem.
NATTUGGLAN framstod som så klok att Minerva själv
valde denna vördnadsvärda fågel som sitt emblem. 2000
Ornati lenesque
gerunt se montis ORYGES
ut placeant oculis cordaque laeta
creent.
Bergets stiliga och lugna GASELLER uppför sig på så
sätt att de behagar ögonen och skapar lyckliga hjärtan. 2000
PHOENIX perpetuo
cum sole novatur obortus:
vix ovi
meminit nec periisse diem.
Ständigt stiger FÅGEL FENIX upp framför oss med
solen och blir förnyad: den kommer knappast ihåg ägget och inte alls att en dag
har förgåtts. 2001
RHINOCEROS
spissae pellis truculente rebellis,
o vellem pellem punctus habere tuam!
NOSHÖRNING med den tjocka huden, vresig och
upprorisk, o vad jag, den stuckne, skulle vilja ha din hud! 2001
Sic superat
SALAMANDRA periclum mortis in igne:
haud nimis ardendo: viscera mente
gelat.
Så övervinner SALAMANDERN dödsfaran i elden: genom
att inte hetta upp sig för mycket: med sinnets kraft bibehåller den is i magen. 2001
TURTURE purpureo
cum murmure furfure iacto
optima
consilii grana leguntur humo.
Av den granna TURTURDUVAN plockas upp med kutter,
när kliet förkastats, klokhetens bästa korn från marken. 2002
URSE, supra
scandis quaerens mel in arbore dulce:
fronde coronatum nulla gravabit apis.
BJÖRN, du klättrar ovanför i trädet på spaning efter
den söta honungen: den som krönts med löv skall inget bi besvära. 2002
Xystis submersis
XIPHIAS sapientia ducit:
huc
illuc fluitant: omne liquere vident.
Visheten leder SVÄRDFISKARNA i gymnasiepelargångarna
under vattnet: de driver fram och tillbaka: allt är genomskinligt för deras
ögon. 2003
Alvo sentit APIS
nectar dulcedine plenum
quod socialis
iit nactaque legit, alit.
I kupan anser BIET nektarn vara fylld med sötma just
för att det i sällskap for iväg, kom fram, samlar och uppföder. 2003
BALAENAE mirae
pontum novere profundum
quas
regit incolumes non vitiata quies.
De häpnadsväckande VALARNA har utforskat det djupa
havet, trygga under det okränkta lugnets herravälde. 2003
CENTAURI iunctis
hominum formis et equorum
corporis
atque animi robore vique valent.
CENTAURERNA, de som förenar människornas och
hästarnas skepnader, är starka, kraftiga och mäktiga i både kropp och sinne. 2003
Diligit omne quod
est quodque est intellegit omne
faustus
DELPHINUS callidus atque placens.
Den tycker om allt som finns och förstår allt som
finns, den lyckobringande DELFINEN, intelligent och trevlig. 2004
Ex ELEPHANTORUM
nil mentibus emigrat unquam:
confirmetque
bonum praemoneatque malum.
Ingenting flyttar någonsin ut ur ELEFANTERNAS
sinnen: må det goda ge styrka och det dåliga vara en varning. 2004
Festinans
ubicumque ruit FORMICA, sed estne
huic
operi fructus? Dura probabit hiems.
Med brådska rusar MYRAN överallt, men ger denna möda
någon vinst? En hård vinter kommer att bevisa. 2004
GALLUS sub galea
penetrat nos lumine saevo:
imperii proprii mirificas scit opes.
Under hjälmen genomborrar TUPPEN oss med sitt ilskna
öga: den vet att det egna kejsardömets rikedomar är underbara. 2005
HAEDUS oblatus
erit miser atque invitus in ara
doctrinae: non vult: vi seniore volet.
Den sorgsna och motsträviga KILLINGEN skall offras
på lärdomens altare: den vill inte: genom en äldre makt kommer den att vilja. 2005
Indefesse petis,
mordes, edis aspidis ova
ICHNEUMON:
aleris quo pavefactus homo.
Outtröttlige MUNGO, du letar upp, biter och äter huggormens
ägg: du får näring av det som har satt skräck i människan. 2005
Lunam nostra
silet studiosa caterva LUPORUM:
Palladis haec potius subtile lumen
amat.
Vår flitiga VARGflock tiger om månen: den älskar
snarare Pallas subtila ljus.
2006
Musica vox
MERULAE pulchre grave miscet acuto:
rostrum auro
splendet sed nigra luget ala.
KOLTRASTENS musikaliska röst blandar vackert djupa
toner och höga: näbben glänser av guld men vingen sörjer i svart. 2006
NAUTILUS ima
maris meditans arcana neque errat
ad
superas undas nec volat inter aves.
PÄRLBÅTEN som begrundar havets djupaste hemligheter
irrar inte mot vågorna ovanför, inte heller flyger den bland fåglarna. 2006
Occurrit nobis
ONAGER refugitque vicissim,
indocilis
primum, deinde paratus agi.
VILDÅSNAN springer till mötes och flyr växelvis,
först omöjlig att tämja, sedan beredd att ledas. 2006
PAPILIO
circumvolitans Heliconia prata,
nec flos ille neque hic os stomachumve
replet.
FJÄRIL som flyger omkring Helikons ängar, varken den
ena blomman eller den andra fyller din mun eller din mage. 2007
RANA agilis super
omne salit genus obicis altae:
vix anatum stagni carcere languet
avens.
Den viga GRODAN hoppar över allehanda höga hinder:
den sitter knappast trög och längtansfull i ankdammens fängelse. 2007
SCORPIO se sentit
tutum novitque potentem:
non
metuit praedam more ferire suo.
SKORPIONEN känner sig trygg och vet att den är
stark: den tvekar inte att på eget sätt slå till mot sitt byte. 2007
TIGRES dicuntur
non unquam perdere virgas:
nec
deerunt domitis quae schola signa tulit.
Det sägs att TIGRAR aldrig förlorar sina ränder: och
de som är tamda kommer inte att vara utan de tecken som skolan tillfört. 2008
VULPES rus linquunt
epulas ut in urbe requirant:
mater in
urbe vafras alma nitere facit.
RÄVARNA lämnar landet för att söka sin föda i
staden: i staden får en ”närande moder” de listiga att må bra och glänsa. 2008
Accidis ad terram
non surrectura? Refellis
historias
ALCES: saepe resurgis humo.
Faller du till jorden utan att kunna resa dig upp?
ÄLG, du vederlägger historierna: du reser dig ofta åter upp från marken. 2008
Bestia si magnum
corpus gerit et caput ingens,
cor
cerebrumque BISON grandia noster habes.
Om djuret har en stor kropp och ett enormt huvud har
du, vår BISONOXE, ett hjärta och en hjärna som är mäktiga. 2008
CYGNUS saepe
libenter adhuc cecinit sine damno:
per vitam memoret finem at ubique
canat.
Hittills har SVANEN ofta och gärna sjungit utan att
ta skada: må den genom livet tänka på målet men ändå sjunga överallt. 2009
Defugis hinnuleo
similis me, DAMMA, sed alter
qui reddat placidam tete magister erit.
Likt ett kid flyr du mig, RÅDJUR, men det kommr att
finnas en annan magister som kan lugna ner just dig. 2009
ERICIUS spinis et
vitam protegis ipsam
vivendique modum: ne modo vive tibi.
Du som är IGELKOTT skyddar med dina taggar både
livet självt och ditt sätt att leva: lev inte enbart för dig själv. 2009
FALCO qui dominis
capis, adfers atque relinquis,
mox
proprias praedas aëre, laete, petes.
FALK som fångar, bär hit och överlämnar åt dina
herrar, snart kommer du, lycklige, att söka egna byten i luften. 2009
GLIRI quem
veteres cum melle libenter edebant
vatis nunc veteris dulce poema placet.
HASSELMUSEN som antikens människor gärna åt med
honung njuter nu av en antik diktares söta poem. 2010
HIPPURUS pinnis
algas sine mente flagellans
aureus aspicitur: carus habetur aquis.
Håglöst piskande sjögräset med sina fenor ser
GULDFISKEN ut att vara av guld: den uppskattas när den finns i vattnet. 2010
IBEX haud timidus per lubrica saxa
salire
mox dominus capto culmine montis erit.
Inte rädd för att hoppa mellan hala klippor kommer STENBOCKEN
snart att ha intagit toppen och framstD som bergets herre. 2010
LYNX prius
arboribus venator et amnibus unus
vult catus ut melius vivat inire
gregem.
LOKATTEN, förr en ensam jägare i träd och floder, är
beredd, klok som den är, att ingå i grupp för att ha det bättre. 2011
MUREX tu nisi
dure coloras textile molle
splendidius
non fit sole fugante decus.
Om det inte är du, hårda PURPURSNÄCKA som färgar det
mjuka tyget görs det inte mer praktfullt av solen som brukar driva skönhet på
flykten. 2011
PANTHERAS iuvenes
ludus iuvat ungue retracto:
certant
ungue tamen denteque saepe satis.
De indragna klornas lek roar de unga PANTRARNA, men
ofta nog strider de med både klo och tand. 2011
REGULE parva
volucris egebas ante corona
quam
nunc ostentas dignus honore novo.
KUNGSFÅGEL fågel lilla, förr saknade du den krona du
nu visar upp, värd din nya utmärkelse. 2011